Huvudvärk

Huvudvärk kan ha många ursprung och är en mycket vanligt förekommande åkomma i alla åldrar. Tillfällig huvudvärk kan bero på många olika orsaker som spända muskler, stress, oro, sömnbrist, förkylning, synfel, tandgnissling eller hormonstörningar. Huvudvärken går oftast över av sig själv, men tidvis kan den sitta i länge eller komma oftare. Huvudvärk kan också vara tecken på en allvarlig sjukdom även om det är ovanligt.

Olika typer av huvudvärk

  • Spänningshuvudvärk
  • Migrän
  • Huvudvärk vid psykisk ohälsa
  • Huvudvärk vid sjukdom
  • Huvudvärk orsakad av läkemedel
  • Huvudvärk vid käksmärta och bettsmärta

Nackspärr

Du kan drabbas av nackspärr när du har sovit i en obekväm ställning eller har gjort en häftig rörelse med huvudet. Ibland finns det ingen tydlig grund till varför man får nackspärr.

Nackspärr innebär att du oväntat får okontrollerad muskelsammandragning i nackmusklerna. Du får kramp och får svårt att röra på huvudet. Det kan göra mycket ont när du försöker vrida på huvudet och normalt är det svårare åt ena hållet.

Axel / Skuldersmärtor

Vid besvär i axlar och skuldror är de vanligaste symtomen stelhet, ömhet, smärta och värk. Med smärta i skuldror menar man besvär som utgår från strukturer i och omkring axelleden eller leden mellan nyckelben och skulderblad.

Dessa problem kan komma och gå och variera i svårighet under perioder. För det mesta går de här besvären över av sig själva. En anledning till besvären kan vara att du har felaktig arbetsställning eller suttit länge i en jobbig position och blivit stel i musklerna. Besvären kan också påverkas av stress.

Frozen Shoulder – Frusen Skuldra

Frozen shoulder eller frusen skuldra/axel är ett tillstånd där man känner värk eller smärta, som efter en tid leder till stelhet och sämre rörelseförmåga. Frusen skuldra kommer för det mesta smygande. Det gör ont i axeln när du rör den. Stelheten börjar öka med tiden och rörelseförmågan bli sämre. Stelheten kan komma upp till ett par månader efter att du börjat känna av smärtan. Bland de vanligaste besvären är att du börjar få svårighet med tandborstning och att kamma dig. Det är vanligt att det smärtar i liggande ställning, exempel när du sover. Även om läkningen tar sin tid så brukar besvären läka av sig själv. Läkningstiden tar oftast två till tre år från att det besvären börjar till dess man tillfrisknar. Behandlingen går framförallt ut på att lindra smärta, men också på att få upp styrkan och att öka rörelseförmåga i axeln.

Ont i Bröstryggen

Besvär i bröstryggen kommer oftast från skulderbladen. Den vanligaste orsaken kan vara spänningar i musklerna, men även smärta från skelettet. Smärta i bröstryggen kan också uppkomma vid besvär i nacke eller i ländrygg. Andra orsaker till smärta i bröstryggen kan komma från hjärtat eller lungorna, exempelvis vid hjärtinfarkt, blodpropp i lungan eller kärlkramp.

Smärta i bröstryggen från skelett och muskler kännetecknas vanligtvis av symtomen nedan:

  • Smärta som strålar från ryggen och fram mot bröstet.
  • Värken blir värre när du rör på nacke, armar eller vid ett djupt andetag.
  • Du känner av skarpa och krampaktiga smärtor i bröstet, ofta på sidan.
  • Smärtorna varierar beroende på vilken kroppsställning du har.

Smärta i bröstryggen på grund av hjärt- och lungsjukdom kännetecknas av följande symtom:

  • Oftast som ett band runt bröstet och är stark och tryckande smärta.
  • Strålar vanligtvis ut till vänster sidan av bröstet, men även på höger sidan. Strålar upp till nacken.
  • Besvären ökar vid fysisk ansträngning till exempel när du går eller springer och hjärtat behöver arbeta hårdare. Besvären avtar när du är i vila.
  • Du blir andfådd, svettig och blek.
  • Du får hög puls.
  • Du får andningssvårigheter.

Ont i Ländryggen

Den vanligaste typen av ryggbesvär är smärta i nedre delen av ryggen som kallas ländryggen.

Tillståndet kallas också lumbago och kallas ofta i folkmun för ”ryggont”. Smärtorna kan också förekomma över korsryggen. Ont i ländryggen börjar ofta med en känsla av trötthet, svaghet och en gradvis ökande värk. Värken brukar öka när ryggen belastas. Uppskattningsvis upplever mer än 80 % av befolkningen den här typen av besvär flera gånger under sitt liv.

Ländryggssmärtor delas in i:

  • En akut form som oftast varar kortare tid än 6–12 veckor, detta kallas ofta för ryggskott.

Akut ryggskott, kommer plötsligt och smärtan uppstår ofta när man gör ett konstigt lyft, där man inte belastar ryggraden helt rätt, eller vid en sidovridning. Det kan kännas som om ryggen håller på att gå av. Du känner smärta och en låsning i ryggen med kramp i ryggmusklerna. Smärtan kan vara skärande, huggande eller molande.

Lumbago-ischias, ont i ländryggen med bensmärta, innebär att du har smärta i ländryggen med en utstrålande smärta i ett ben ner till foten. Ofta är smärtan intensiv i början och det kan vara svårt att röra sig normalt. Ibland kan du även få sämre kraft i en del av benmusklerna och känseln i benet kan påverkas. Ischias innebär att det finns en irritation eller inflammation i ischiasnerven. Du kan även ha ischias utan ryggsmärta.

  • En långvarig (kronisk) form där varaktigheten är längre än 12 veckor.

Den kroniska eller långvariga smärtan präglas av samma symtom, som kommer och går i perioder. Förutom smärtorna är det vanligt med ökad sömnsvårighet och trötthet. Vad som är orsak eller verkan, är inte alltid lätt att avgöra. Det finns många olika delar i ryggen som kan ge smärta och det är inte alltid tydligt varifrån besvären kommer. Psykiska förhållanden kan ha en viss betydelse och är ofta en närvarande faktor vid kroniska ryggbesvär.

Ont i Höften

Höftproblem är en vanlig åkomma och kan drabba nästan vem som helst. Anledningarna är många och av olika karaktär beroende på var felet sitter. Du kan känna att smärtan strålar från höften till framsidan av låret, eller att smärtan strålar till baksidan av låret. Beroende på vad du gör när det gör ont och var det gör ont kan det vara tecken på olika besvär. Ibland kan ont i höften märkas först när du sitter eller ligger ner på ett visst sätt. Vid gång kan det smärta både vid uppstart och under promenaden. Orsaker till att man får ont i höften kan vara att du har fått en smäll på höften, hur du sitter vid arbete, att du ligger på en för mjuk eller för hård säng. Höftbesvär handlar inte alltid om förslitning i höftleden. Det är mycket vanligt att besvär från leder och muskler i rygg och bäcken ger smärtor och stelhet i området runt höftlederna. Även felställning i fötterna kan orsaka inflammationer i muskler och leder i området kring höften. Smärta i höften blir vanligare med åldern, då kan smärtan bero på artros. Vid stora påfrestningar i samband med träning kan man överbelasta höften och därmed få en stressfraktur i höften. Ökad träning kan även leda till en bristning i höftböjningsmuskeln som är kopplad mellan höften och låret.

En annan vanlig åkomma är trokanterit, en inflammation i en slemsäck på utsidan av höftleden. Ofta har man ont nattetid då man ligger på den angripna sidan. Röntgenundersökning kan vara till stor hjälp eftersom det kan var svårt att skilja på höftledsproblem och besvär från strukturer i andra områden.

Ischias

Ischias har sitt fäste i ryggslutet och går igenom baksidan av benen ner till fötterna. Ischiasnerven är kroppens längsta nerv. Ischias ger smärtor som strålar ner i benet, ibland ända ner till foten. Om nerven av någon anledning ligger i kläm och är inflammerad, kan man uppleva bortfall av känsel i delar av benet/ foten, samt att styrkan i benet blir sämre.

Två sorters av ischias tillstånd:

  • Äkta ischias

Vid äkta ischias är det för det mesta en disk mellan kotorna i ländryggen som blivit skadad och trycker på ischiasnerven.

  • Falsk ischias

Falsk ischias beror på andra orsaker och inte på en skadad disk. Anledningen kan var att en muskel är stel och ligger och trycker på nerven. Detta kan i sin tur orsakas av att kroppshållningen felbelastas, överansträngning, skador i knän och felaktiga skor.

Ont i Knät

Det förekommer många tänkbara orsaker till att vi får ont i knäna, till exempel skador som vrickningar, sträckningar, broskskador och skadade ligament men också tillstånd som artros, tendinit (inflammerade senor) och bursit (slemsäcksinflammation). Knäproblem kan variera beroende på orsak och allvarsgrad och kan ta sig många olika uttryck.

Akut smärta i ett knä kan uppstå om du överanstränger eller skadar knät. Det är vanligt att man upplever att knät känns svagt, instabilt eller att det håller på att ge efter. Andra symptom kan vara att leden låser sig med svårigheter att räta ut knäet som följd, stelhet och knäppande ljud. I takt med att man blir äldre blir besvär i knäna allt vanligare på grund av slitage, idrott eller övervikt (då lederna påfrestas mer). Smärtor i knäna kan göra det svårt eller omöjligt för dig att träna eller utföra enklare handlingar som att promenera och gå i trappor.

Löparknä kan du få om du börjar träna mer än vad kroppen är kapabel till. Löparknä är ett tillstånd som kan drabba alla som springer mycket, gör många knäböjningar, promenerar, cyklar och hoppar. Tillståndet innebär att det plötsligt gör ont runt knäskålen med en skärande smärta.

Symptom på löparknä är bland annat:

  • Smärta bakom eller runt knäskålen
  • Svullnad
  • Smärta vid knäböjning
  • Smärta som förvärras när man går nedför en trappa eller backe
  • Knäppande eller knastrande känsla i knät

Idrottsskada

Fysisk träning är oerhört bra för hälsan men det finns tyvärr också en risk att man skadar sig i samband med utövande av fysisk aktivitet. De vanligaste idrottsskadorna uppstår oftast på grund av överbelastning, som leder till slitage av vissa delar av kroppen. Risken för idrottsskador stiger med repetitiva rörelser, monoton eller intensiv träning och för att man inte återhämtar sig efter aktiviteten.

Idrottsskador kan uppkomma av olika orsaker till exempel överansträngning, i kontaktskador eller fallolyckor.

Här är de tio vanligaste skadorna inom idrotten:

  • Muskelbristning
  • Nacksmärta
  • Ländryggsbesvär
  • Tennisarmbåge
  • Löparknä
  • Benhinneinflammation
  • Axelskada
  • Fotledsvrickning
  • Hälseneinflammation
  • Hälsporre